2012-11-15

Minnen hos Farfar & Farmor



Letar efter bilder från Lännes, men kommer inte ihåg vad gården hette

När jag växte upp hade vi ungar respekt för dom vuxna. Jag var ganska rädd för min farfar, fast jag tror egentligen att han var ganska snäll.

En gång när jag kanske var 6-7 år fick jag hjälpa till med att göra rent hos griskultingarna, det var inte alls så roligt som jag trott, det var tungt och det luktade illa.

Jag fick inte gå för nära korna och deras kalvar, efter att jag blev biten av en kalv så var jag inte direkt intresserad av att närma mig dom heller. 

Tjurarna var farliga fick vi barn lära oss. Jag minns en gång när Jag, Michael och Eva var i en hage och ett helt gäng med (vad jag trodde var) tjurar kom springandes mot oss, jag var livrädd och ville stanna kvar i vårat gömställe som var i en gammal tvättsuga i sten som en jordkällare ..typ. Men Michael och Eva ville inte göra mig sällskap och inte berättade dom för mig att det bara var kor och inga tjurar.

Jag minns en annan gång när jag  gick omkring på farmor och farfars gård själv. Det var ganska kallt och farfar kommer fram till mig och frågar om jag inte fryser, och om jag inte har några vantar med mig. Jag säger att jag tycker det är lite småkallt och att jag inte kan ta på mig vantarna själv. Då hjälper farfar mig på med vantarna som jag haft i jackfickan. Jag minns att jag blev jätte förvånad att farfar var snäll och hjälpte mig, mamma hade ju sagt att han var en elak.

Jag har en heldel minnen från denna perioden när jag, Michael och pappa var hos farmor och farfar i stort sätt varje helg, Anette fick alltid stanna hemma med mamma, och jag visste att dom nästan alltid dessa gångerna umgicks med iaf mormor, och jag älskade verkligen att vara med henne.

Jag minns den gången som återigen Jag, Michael och Eva skulle passa på hundarna Dess och Raja (tror jag dom hette) Raja löpte och vi var tvungna att ha koll på dom hela tiden, dom fick inte para sig, som om jag visste vad det var :)
Nåja, vi passade dom så bra så att det kom valpar. Jag minns att vi tyckte det var jättespännande att titta på när dom parade sig, jag förstod naturligtvis inte vad det innebar förrän valparna kom.
Farmor och farfar tyckte det var jättemärkligt att dom fick valpar, mest för att vi barn hade ju varit så duktiga på att hålla dom isär...det tog mååånga år innan jag berättade för pappa vad vi gjort...hahaha..

Som jag minns det så var farmor alltid upptagen. Antingen stod hon i köket annars var hon ute på gården och hjälpte till.

1 kommentar:

Sociala medier

Det här med sociala medier är ett intressant fenomen. Jag är periodvis så otroligt trött på att se och "höra" om allt och alla....