2013-04-02

Världens längsta blogginlägg....

Igår satte jag mig ner och skrev ett JÄTTE långt blogginlägg. Men precis innan jag skulle publicera det så ångrade jag mig. Vilken tur att jag läste genom det innan. Det är minsann inte så bra att lämna ut sig för mycket när folk vet vem man är, egentligen så bryr jag mig inte så mycket för min egen del, men man måste ta hänsyn till resten av ens nära och kära. Ibland är det helt enkelt bättre att lida i det tysta.






Ångest, ångest är min arvedel


Ångest, ångest är min arvedel,

min strupes sår,

mitt hjärtas skri i världen.

Nu styvnar löddrig sky

i nattens grova hand,

nu stiga skogarna

och stela höjder

så kargt mot himmelens

förkrympta valv.

Hur hårt är allt,

hur stelnat, svart och stilla!



Jag famlar kring i detta dunkla rum,

jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,

jag river mina uppåtsträckta händer

till blods mot molnens frusna trasor.



Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,

mina händer river jag såriga, ömma

mot berg och mörknad skog,

mot himlens svarta järn

och mot den kalla jorden!



Ångest, ångest är min arvedel,

min strupes sår,

mitt hjärtas skri i världen.

Pär Lagerkvist



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Sociala medier

Det här med sociala medier är ett intressant fenomen. Jag är periodvis så otroligt trött på att se och "höra" om allt och alla....