2014-01-14

Små ord från barndomen...

Tror denna berättelse kommer hoppa lite fram och tillbaka, det är även en del saker som känns lite luddiga tex hur gammal var jag, jag brukar kunna relatera till var vi bodde när jag minns enstaka händelser.

Mina första minnen är från jag var ca 3 år, händelsen med spöket är då. 
Jag var även i 3-års åldern när jag bestämde att göra mig av med min napp, den slängdes helt enkelt in i kohagen, även om jag ångrade mig så var det ingen som vill hämta den till mig. Så kan man också göra för att sluta med napp.

Ett av det starkaste minnena från den epoken är när jag och min kusin som är lika gamla lekte och han sprang fram till sin mamma och hoppade upp i hennes knä. Jag försökte även jag att få sitta i min mammas knä, men hon tyckte jag kunde sitta på en egen stol, detta är bara en av alla gånger som jag på riktigt kände mig avisad. Jag var efter detta väldigt avundsjuk på min kusin som inte ens behövde ha ont eller på annat sett göra sig illa för att hans mamma skulle vilja ha honom i knät. Denna upplevelse har förföljt mig genom åren, den har aldrig försvunnit.
Varför fick inte jag sitta hos mamma?
Var jag på något vis sämre?
Från den gången så kan jag inte minnas att jag någonsin satt i mammas knä, eller att hon visade att hon tyckte om mig, kramar tror jag inte existerade i min barndom.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Sociala medier

Det här med sociala medier är ett intressant fenomen. Jag är periodvis så otroligt trött på att se och "höra" om allt och alla....